Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt. Minireningsverk kan användas för att behandla både blandat avloppsvatten och enbart BDT-vatten. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Det finns även minireningsverk med enbart biologisk rening och enbart kemisk rening.

Det finns också paketreningsverk med passiva filter. Ett gemensamt drag är att de är förtillverkade kompakta anläggningar.

Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial.

Idag finns det många olika tillverkare med likartade tekniklösningar. Anläggningarna varierar emellertid mycket i storlek, kostnad, utseende och i viss mån prestanda. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemfällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen och levereras/installeras kompletta att använda. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) och många tillverkare har även större modeller för gruppvisa lösningar.

Vissa modeller kräver extern slamavskiljning före minireningsverket. I de flesta modeller ingår dock mekanisk avskiljning som en av processerna i verket.

De flesta minireningsverk placeras under mark, ytbehov ca 3-10 m². Vissa modeller kan placeras ovan mark, i isolerat utrymme, t.ex. källare eller garage.

Anläggningen förankras och frostisoleras vid behov. I övrigt, se tillverkarnas anvisningar för detaljerade installationsinstruktioner. Provtagningsmöjlighet ska finnas på utgående vatten.

Installation av en avloppsanläggning ska alltid utföras av en sakkunnig person.

Vid stabil drift utan störningar uppnås mycket god reduktion av fosfor och BOD i ett minireningsverk, medan reduktionen av smittämnen är mer osäker.

I de flesta (men inte alla) minireningsverk är reduktionen av kväve relativt låg.

Värdena i tabellen nedan avser verk med både biologisk och kemisk behandling, utan särskild processteknik för kvävereduktion.

Miljöskydd

Ämne                                Reduktion i % av total mängd

BOD                                    90

fosfor                                 ca 70-90

kväve                                  ca 30-60

Det kemfällda slammet innehåller framförallt mycket fosfor som kan återföras till åkermark efter hygieniserande behandling, t ex lagring eller behandling i en komposterings- eller rötningsanläggning. Kretsloppet av fosfor förutsätter att slammet accepteras som gödselmedel av lantbruket.

Drift och skötsel

Slamtömning sker 1-2 ggr per år och utförs av kommunens slamentreprenör.

Vissa minireningsverk har slamavvattnare, vilket innebär att man själv tar hand om sitt slam. Detta görs lämpligen i en latrinkompost, och innebär en viss brukarinsats några gånger per år. Detta kan vara lämpligt för platser där slamtömningen är svår/dyr.

Regelbunden, professionell tillsyn via serviceavtal med tillverkaren bör finnas, vilket innebär minst en årlig funktionsgenomgång, byte av slitdelar vid behov och i vissa fall provtagning.

Brukarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningen bör förses med larmfunktion som indikerar t ex vid driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs.

Att tänka på

• Genom att ta hand om ditt avvattnade slam själv får du en lägre årskostnad för din avloppbehandling (under förutsättning att det finns avsättning för slammet). Du bör dock ta reda på vad som gäller i din kommun vid eget omhändertagande av slam.
• För att uppnå hög skyddsnivå enligt de allmänna råden måste du i de allra flesta fall leda det renade vattnet från minireningsverket till en efterbehandling innan det släpps ut till en å eller sjö.